En fascinerande Slottshistoria

Mauritzberg hette från början Björsätter och finns nämnt i historieböckerna redan på 1500-talet. Den förste ägaren var Birger Nilsson Grip, en ättling till Bo Jonsson Grip, Sveriges största jordägare genom alla tider.

Birgers son, riksrådet Mauritz Birgersson Grip, ärvde egendomen och vid hans bortgång stod dottern Ebba som arvtagare. Hon döpte om Slottet till Mauritzberg efter sin far.

Ladda gärna ner vår Slottsguide (pdf)

Slottets historia sedan 1500-talet

Birger Nilsson Grips Björsätter på 1500-talet

Herrgården Mauritzberg, som ursprungligen kallades för Björsätter, har anor från 1500-talet. Den tillhörde, som åtskilliga andra gårdar i socknen, Birger Nilsson Grip. Gårdarna gick i arv till sonen, riksrådet Mauritz Birgersson Grip, som dog 1592. Under hans tid byggdes slottets norra flygel. Hans dotter Ebba, gift med riksrådet Svante Banér, ärvde godset och namngav det efter sin far.

Få herrgårdar har ett så ståtligt läge som Mauritzberg, som står på en vacker klippa vid Bråviken, med utsikt över vatten och blånande skogar. Mauritzbergs läge vid Bråviken var mycket lätttillgängligt under århundraden, då resorna gick snabbare till sjöss än till lands. Trots sitt gynnsamma läge har Mauritzberg aldrig varit någon militär fästning.

Huvudbyggnaden byggdes på 1600-talet

Ebba Grips dotter Elisabeth gifte sig med friherre Erik Sparre, som började slottsbygget. Flyglarnas fasader lär härstamma från den tiden. Sparre sålde slottet till Claude Roquette, adlad

Hägerstjärna, som var drottning Kristinas hovskräddare.

Slottet brändes ner av ryssarna år 1719, men byggdes åter av greve Claes Ekeblad, Hägerstjärnas dotterson. Han var gift med Hedvig Mörner av Morlanda. Slottet stod färdigt år 1725 och ser i allt väsentligt likadant ut i dag.

Slottets arkitektoniska utsmyckningar får tillskrivas Carl Hårleman (1700-1753). På broräcket står vackra järnurnor med initialerna H E S R. Det betyder Hedvig Eleonora Suecia Regina, svensk drottning från 1700-talet som var gift med Karl X Gustav. Järnurnorna är tillverkade på Näfveqvarnsbruk vid Bråviken, omkring en mil från Mauritzberg.

Över ingången till huvudbyggnaden sitter en huggen stenkartusch med Grip-vapnet, påträffad i samband med restaureringsarbeten på 1800-talets mitt. Stenen är en återfunnen rest av det äldsta stenhusets utsmyckning.

Högst upp, ovanför huvuddörren, finns ett klockrum och flaggrum. Urverket är från 1200-talet och urtavlan har endast en visare. Klockspelet hålls igång med 2 stycken tunga lod, som dras upp varje dag. Det ena lodet driver urverket, det andra klockspelet.

Slottets norra flygel byggdes samman med huvudbyggnaden av greve Bonde så sent som på 1910-talet. Det sägs att han inte ville smutsa ner sina skor när han gick till Jägarsalen för att inta sina vardagsmåltider. Slottets senare invånare, gäster och personal har varit tacksamma för grevens praktiska bygge.

Från kulturhem till konferenshotell på 1900-talet

År 1912 köptes slottet av greven och författaren Birger Mörner, som gjorde Mauritzberg till ett kulturhem. Han skrev här sin roman ”Bråvallahus”, som är en romantiserad version av slottets historia. Den halvcirkelformade trappan som leder till huvudbyggnaden, byggdes av häradshövding Sjöberg på 1920-talet.

Bland slottets senare otaliga ägare kan nämnas Luxor Industri som hade slottet som semesterhem för personalen 1947-1979 samt Zanda AB som genomförde en genomgripande ombyggnad och renovering av slottets båda flyglar under åren 1983-84.

Allt sedan Ebba Grip och drottning Kristina har kvinnor haft stort inflytande över slottets utveckling. År 1990 köptes slottet av finska Style Invest Oy, som ägs av civilekonomen Liisa Lipsanen. Hon har inrett slottet som ett aristokrathem, och pietetsfullt bevarat den ursprungliga, historiska miljön. År 1994-95 har slottets huvudbyggnad och flyglar restaurerats utvändigt med bistånd av länsantikvarieämbetet. Fasaderna har återfått den färg som de haft under karolinertiden på 1600-talet. Slottsgården har planerats på nytt och fått en beläggning av kalkstenhällar och kullersten. I den tidigare kvarnbyggnaden har man inrett ett slottscafé.

År 1993 restaurerades slottets gamla stallbyggnad till ett sex meter högt, valvförsett galleri. Utställningar och andra kulturevenemang, som Liisa Lipsanen har arrangerat i slottsgalleriet, har dragit till sig publik från när och fjärran. Hon har räddat ett gammalt svenskt kulturhem och gjort det till den levande träffpunkt som anläggningen är idag.

Slottets ägare 1500-och 1600 talet

1565-1592 Riksrådet och översten Mauritz Birgersson Grip, ättling i sjunde led till Sveriges störste jordägare genom alla tider, Bo Jonsson Grip, som under 1300-talet ägde en tredjedel av Sverige och stora delar av Finland. Mauritz var gift med grevinnan Edla Stensdotter Lewenhaupt

1592-1666 Dottern Ebba Grip, gift med riksrådet Svante Gustafsson Banér. Döpte om egendomen till Mauritzberg, och drev bl. a. krog vid det gamla färjeläget c:a 5 km från slottet.

1666-1672 Dottern Elisabeth Banér, gift med landshövdingen, friherre Erik Sparre. Började bygga den ursprungliga huvudbyggnaden.

1672-1682 Claude Roquette, adlad greve Hägerstjerna. Färdigställde huvudbyggnaden, tack vare goda inkomster som drottning Christinas hovskräddare.

1682-1697 Dottern Christina Hägerstjerna, gift med envoyén greve Johan Ekeblad.

Slottets ägare 1700- och 1800 talet

1697-1737 Sonen riksrådet, lantmarskalken, greve Claes Ekeblad, gift med Hedvig Mörner. Återuppbyggde slottet 1725, efter att ryssarna bränt ner det till grunden 1719.

1737-1753 Sonen översten greve Christer Ekeblad

1753-1763 Sonen generalmajoren greve Claes Christopher Ekeblad, gift med Barbro Oxenstierna af Korsholm och Vasa.

1763-1769 Kammarherren Gerard G. de Besche, ägare av Näfveqvarns Bruk på andra sidan Bråviken, samt en mängd gårdar här i trakten.

1769-1778 Dottern Helena Christina, gift med generalmajoren Christian Joachim Klingspor.

1778-1814 Sonen, ryttmästare Gert Adolf Klingspor, gift med sin kusin Katarina Maria de Besche.

1814-1836 Överauditören Otto Didrik Wästfeldt, gift med Ulrika Maria de Wahl.

1836-1847 Löjtnanten, friherre Conrad Ribbing, gift med Eva Aurora Reuterskiöld af Gimo och Rånäs.

1847-1848 Grosshandlaren Johannes Wikström från Valdemarsvik

1848-1856 Landssekreteraren Gustaf Nordström

1856-1860 Ryttmästaren Lars Carl Fabian af Segerström, gift med Hilda Octavia Geijer.

1860-1891 Häradshövdingen Otto Johan Frithiof Holm

1900-talet och idag

1891-1904 Trävaruhandlarna J.A. Samuelsson och P.J. Pettersson

1904-1912 Greve Christer Bonde

1912-1918 Författaren, diplomaten, greve Birger Mörner

1918-1921 Grosshandlaren Erik Asp

1921-1924 Kammarherren Rudolf Ahlsell

1924-1932 Jur. kandidaten Helmer A:son Sjöberg

1932-1942 Hushållslärarinnan Sara Johanna “Hanna” Lindmark, född Nilsdotter, drev de s.k. Margaretaskolorna runt om i landet

1942-1947 Godsägaren John Eriksson och kaptenen Ahlsell, sålde på auktion tre fjärdedelar av slottets inventarier.

1947-1979 Fabrikören Axel Holstensson, Luxor Industri AB. Slottet användes som semesterhem för Luxors personal

1979-1986 Zanda AB, använde slottet som egen kursgård

1986-1990 Fastighetsmäklaren Per Iwers, drev behandlingshem i slottet

1990- – Civilekonomen Liisa Lipsanen, Style Invest Oy. Har låtit renovera och restaurera slottet till anläggning som erbjuder hotell, restauranger, konferenser och golf.

 

Slottets historia

Detta är Mauritzbergs Slott

Närhistorien

Anläggningens utveckling sedan 1990

Bildgalleri

Så här fint är det på Mauritzberg

Se & Göra

Mycket att upptäcka

Jobba hos oss

Vill du bli del av oförglömliga gästupplevelser?

Under vistelsen

Bra att veta när du besöker oss